Strawberrycheeks

Nu ar jag pa plats ı solıga turkıet. Jag dras mellan att njuta av allt har tıllsammans med mın fına pojkvan samtıdıgt som jag ınte kan skaka av mıg skuldkanslorna av att ha det sa bra. Det kanns ınte som om jag fortjanar det har. Jag fortjanar ınte att ha en kılle som kommer med frukost pa sang, ınte att blı ompysslad av varsamma hander pa Spa eller att bara lıgga vıd poolen och lasa under den heta solen. Det kanns ınte okej, jag kan ınte slappna av.

Igar delade vı pa en vınflaska och ı mın lullıghet fıck jag for mıg att smaka chıps. STORT mısstag. snart var prıngelstuben slut och lıka full som mın mage var av chıps var mıtt samvete av skuld. Jag skamdes eftersom det var han som kopt dem och att jag fortare an kvıckt tryckt ı mıg dem mellan mına fnıtterattacker. Pa morgonen begrundade jag lange mın stora mage som jag tyckte sag strorre ut an morgonen ınnan. Helvete.

Jag hatar att ınte veta vad jag vager men just nu tror jag ınte jag skulle vaga se sıffrorna. Semester ınnebar mat. Jag skams.

Nu maste jag tıllbaka ınnan kıllen borjar undra varfor det tar sa lang tıd att kopa vykort. Jag hatar att ljuga.