Strawberrycheeks

Jag vet inte vad jag ska säga om dagen som gått, dålig ur viktminskningssyn sett. Har ätit en lasagne med renkött till lunch och västerbottenspaj med sallad och ägghalvor till middag. Märks det att jag är i Norrland eller? Såklart var det jättegott så jag tog två portioner av båda rätterna. Dumma fetto. Fast jag vet egentligen inte hur en stor portion är, börjar alltid med att ta lite och vill gärna stanna där men alltför ofta går jag tillbaka både en och två gånger för påfyllnad. Hursomhelst var det alldeles för mycket mat och jag blev rejält mätt båda gångerna. Att jag aldrig lär mig.

Lite plåster på såren är att jag petade bort pastaplattorna i lasangen och inte åt pajdegen. Jag är ju som sagt "glutenöverkänslig" och tillika livrädd för kolhydrater, skulle nog hellre äta rent fett istället för en skål vetemjöl, även om båda för mig är svartlistat. Är jag ensam om att vara kroniskt rädd för kolhydrater (förutom vid hets)? Jag vet att det är som pest eller kolera men vad skulle ni välja om ni vart tvungna, fett eller kolhydrater?

Nu sitter jag här och tuggar algrens sura bilar som jag sedan när det är lagom söndertuggade spottar ut på ett husållspapper som ligger härbrevid. Halva påsen ligger där nu som ett grön/rosa/vitt klägg. Det låter väl mysigt? Jag klarade inte att hålla mig ifrån skafferiet (som såklart är proppat med potentiellt "hetsmaterial") och inbillar mig att det inte är lika farligt om jag spottar ut det igen. Trots att en hel del råkar åka ner i halsen i alla fall. Äh vem försöker jag lura, jag är sockerberoende och kommer dö fet trots mina patetiska försök att bli smal...