Strawberrycheeks

Jag tror jag skiter i den här Low-Carb dieten nu. Den är inte för mig. Jag blir helnervös när jag äter korv och ost och ägg hela dagarna, jag fixar inte att veta hur många hundratals kalorier som hamnar i magen dagligen på mig. Visst är den effektiv, men jag trillar lätt dit och äter något sött vilket resulterar i att alla de där kalorierna jag ätit under dagen sätter sig omkring midjan istället för att brännas som energi. Jag har gått upp i vikt sedan förra veckan.

Så nu står jag här och känner mig väldigt vilsen. För att inte nämna misslyckad. Många frågor som bearbetas.
Vad ska jag äta nu?
Ska jag överhuvudtaget äta?
Hur ska jag hantera Midsommar?
Vad ska jag svara de som undrar varför jag inte äter "normalt"?
Hur ska jag tackla maten när jag kommer hem?
Vad kommer Mamma säga om min vikt?

Jag är så trött på att ljuga. En sida vill bara bryta ihop och berätta om allt hemskt och att jag mer eller mindre har en sjukdom. Men jag ligger på gränsen, så det känns så onödigt om jag fortfarande har chansen att själv ställa allt till rätta. Jag ska fixa det här. Få bort fettet och sedan återgå till en normalt liv. Däremellan får jag väl dra en lögn eller två. Men jag är van vid det här laget...

Maten kan jag kanske undvika men frågorna kommer jag inte ifrån, närmast ligger vad jag ska äta nu. Det känns som om jag har tagit till alla knep som finns och inte har kvar några ess i skortärmen. Jag är ensam kvar med mig själv och min äckliga kropp. Men fan! På något sätt ska det gå, det måste det!