Strawberrycheeks

Idag har väl vart en "bra" dag...Jag tog en timmes morgonpromenad innan jobbet och sen har jag vart ute och sprungit i en kvart. Tomatansikte och andningsvårigheter - check! Har stoppat i mig dryga 250 kcal idag och tänker stanna på det. Men fy fan vad jag känner mig tjock och misslyckad.

Sedan jag började med viktminskningen har jag insett hur jävla fet och äcklig jag är, brittiska medelålders män med ölmagar är ingenting jämfört med mig. Vidriga fett som förpestar min kropp och håller mina tankar gisslan - mat och motion är nästan det enda som jag tänker på. Jag börjar förstå att om NÄR jag når mitt mål kommer jag med all sannolikhet inte vara nöjd ändå. Jag ogillar mig inte bara i kroppen, det är hela mig det är fel på. Äsch jag orkar inte sitta här och tycka synd om mig själv. Så jävla patetiskt.

Ska ut ikväll och har redan klargjort att det bli en "vit" afton. Sprit och sånt är ju så jävla mkt kcal i, för att inte nämna ågestframkallande. Finns dock ett stort problem. Vad ska jag ha på mig. ALLT ser förjävligt ut på mig, fettet väller fram och jag kan knappt röra mig för att tyget stramar åt så mycket. Vill bespara människor att se mig. Men jag har lovat, kan väl fejka nån sjukdom om det skulle vara allt för olidligt/tråkigt. Det sorliga är att en liten del av mig hoppas på att det blir kul ikväll, att man får någon uppskattande blick eller rolig kommentar. Hur FAN kan jag hoppas på något sånt! Jag vill bara ge mig själv en stor käftsmäll just nu. Sorgliga patetiska flicka, du förtjänar inte någons uppskattning.