I came through
Helg från helvetet, trodde aldrig att jag skulle orka mig igenom den och fortfarande andas. Än mindre än att jag skulle sova brevid mammas trygga famn och ha berättat det jag hållt inom mig så länge. Min nattsvarta hemlighet - hon vet allt. Hela söndagen var bara gråt och ärliga samtal mellan hulkningarna. Så otroligt jobbigt, men o så värt det!
För första gången känner jag mig så lätt, även om vågen nog har en annan synpunkt i den frågan. Men det skiter jag fullständigt i just nu, vill kasta det fanskapet åt helvete!
Fy fan vad jag hatar vågen - och älskar min mamma!
åh vilken lättnad, vad underbart skönt det måste kännas. Vad händer härnext, ska du söka "proffesionell" hjälp?
Lycka til!
Vilken fin blogg :)
ska vi prenumerera på varandra på bloglovin?
om du vill det kan du lämna en kommentar i min blogg, och direkt när jag ser det lägger jag till dig :)
ha det super!
