En sucker för extrapriser
Fast jag bestämt mig att inte slänga pengar i sjön (eller i mitt fall toaletten) på godis och annat som jag hetsar och spyr så faller jag som en fura när jag ser att naturgodiset kostar 9.90. Då tänker min sjuka sida att det är snudd på olagligt att inte köpa lite grann eftersom det ändå är så hiiiiiimla billigt! (NOT). Självklart åker självbehärskningen ut genom fönstret i samma sekund som jag greppar påsen och platsskopan och det slutar med att jag går ut från affären med 4 hg naturgodis och 40 kr fattigare.
Samma sak är det om de rear ut godispåsar som håller på att gå ut eller om lösgodiset ligger nere på 4.90. Många gånger tycker jag inte ens om sorterna som reas ut eller har något godissug men jag känner mig likförbannat tvingad att köpa det. Trots att det är billigare tänker jag att då kan jag ta lite (läs: MYCKET) extra och hamnar på en summa som alla gånger är högre än vad den hade blivit om det vore orginalpris. Fast jag vet hur dumt detta är så kan jag bara inte låta bli. Det är som något inom mig skriker att jag ska köpa det, och såklart gör jag det och är lika förargad varje gång jag ser hur mycket pengar som gått åt till "hetsprodukter" när jag ser kontobalansen. Jag skulle nog ramla av stolen om jag såg den totala summan för hur mycket pengar jag lagt ner på såndant. Vi pratar ungefär en hundring i veckan, inte sällan mer.
Det är sådana stunder jag hatar mig själv. Tänk vad mycket pengar som jag slösat på att spy. För att inte prata tid...
Samma sak är det om de rear ut godispåsar som håller på att gå ut eller om lösgodiset ligger nere på 4.90. Många gånger tycker jag inte ens om sorterna som reas ut eller har något godissug men jag känner mig likförbannat tvingad att köpa det. Trots att det är billigare tänker jag att då kan jag ta lite (läs: MYCKET) extra och hamnar på en summa som alla gånger är högre än vad den hade blivit om det vore orginalpris. Fast jag vet hur dumt detta är så kan jag bara inte låta bli. Det är som något inom mig skriker att jag ska köpa det, och såklart gör jag det och är lika förargad varje gång jag ser hur mycket pengar som gått åt till "hetsprodukter" när jag ser kontobalansen. Jag skulle nog ramla av stolen om jag såg den totala summan för hur mycket pengar jag lagt ner på såndant. Vi pratar ungefär en hundring i veckan, inte sällan mer.
Det är sådana stunder jag hatar mig själv. Tänk vad mycket pengar som jag slösat på att spy. För att inte prata tid...
En trasdockas tankar
Ett slag är förlorat, en vecka som slutade på plus.
Det känns som om jag skrivit om alla tjockhetskänslor som finns. Jag har upplevt framgång och nederlag, ångest och glädjeryck. Jag känner mig som en trasdocka som dras mellan hopp och förtvivlan i väntan på att vågen ska visa de siffror jag vill se. I väntan på att spegelbilden ska visa slanka linjer istället för dallrande fläsk. I väntan på att känna mig tillfreds med mig själv som människa. Nöjd.
När sker detta? Är min önskan att bli smal starkare än mitt begär att äta en banan och sedan få skuldkänslor och spy? Både ja och nej. Vissa dagar är jag självkontrollens drottning som äter kolhydratsfri kost och springer 7 km medans jag andra dagar vräker och kräker och går under av ångestattacker. Jag har varit på topp och tappat 4 kilo på en vecka men jag har också krälat på botten av självärdighetsskalan genom att cykla ut i skogen med en matssäck bestånde av godis, bakelser, kakor och chips som jag tryckt i mig, spytt upp och sedan täckt med granris och skamsen skyndat därifrån.
Det känns som jag provat alla metoder och alla dieter som någonsin uppfunnits men jag stor fortfarande kvar med en kropp fylld av extrakilon, skam och frustration. Det har gått ett par dagar nu då jag inte orkat följa någon speciell metod eller diet - och så klart har jag gått upp i vikt. Jag känner en hopplöshet, vet inte vad mitt nästa steg i detta krig ska bli. Är det här mitt liv, ska jag hålla på såhär till jag är för gammal för att böja mig över toastolen? Hopplösa liv.
Men det finns anledningar som håller mig kvar på krigsstigen. Jag ska till Thailand om 2 månader och då går det inte an att ligga på stranden som en blek val. Jag ska även upp till släkten till jul och jag vill inte att jag tjockat på mig sen i somras så att de märker det. Sen mår jag så bra av att prova kläder som jag kan ha i små storlekar fast ändå sitter snyggt. Och jag älskar att jämföra mig med andra tjejer, särskilt på krogen, och blir överlycklig om jag har smalare ben än dem. Ibland har jag faktiskt det. Dessa små saker håller min låga tänd och jag hoppas att det finns nog med virke för att hålla den vid liv.
Än är inte stidsyxan begraven, jag ska bara ändra min krigsstrategi.
White flag
Nu känns det som om jag gett upp på allvar. Sen i onsdagsmorgon har jag gått upp 3 kilo. Och det SYNS. Det värsta är att jag inte kan sluta äta och gå ner till affärn och köpa godis. Kanske ännu värre är att jag inte längre bryr mig. Jag orkar helt enkelt inte. Jag har kastat in handduken. Något som är hemskt att tänka på är hur jag kommer se ut om en vecka om jag fortsätter såhär när jag redan ökat tre kilo på mindre än tre dygn. Skjut mig nu. Snälla. Jag ber er.
Jag har inget liv
AHHH! Jag vill slita mig själv i stycken, jag är den sämsta människan som någonsin satt sin äckliga fot på denna jord!
- skolan går skit
- förhållandet börjar dala, jag känner ingenting för något/någon längre?
- jag är ful, fet och lat
- jag har inget socialt liv
Jag orkar inte mer nu!
- skolan går skit
- förhållandet börjar dala, jag känner ingenting för något/någon längre?
- jag är ful, fet och lat
- jag har inget socialt liv
Jag orkar inte mer nu!
Sunny day
Otroligt fin höstdag, promenerade från fridhemsplan in till city idag. Stockholm är så vackert (trots alla vägarbeten)
Fick en fråga om varför jag låg på sjukhus, men det håller jag helst för mig själv. Kan bara säga att det skrämde mig rejält att ligga där med dropp och inte nog med ork att ens läsa en tidining. Jag vill inte att det ska gå så långt.
Goda nyheter! Jag var hos tandläkaren och mina tänder var hela och rena. Var orolig att jag skulle ha frätningsskador eller något annat hemskt så som jag hållt på...men icke! Dessutom har jag köpt en ursnygg klänning i stl 34 som jag ska ha på en kompis 20-års fest
Dåliga nyheter! Sprang runt på stan efter ett par ridispirerade byxor som bara fanns i stl 38 som lägst, så jävla surt att det inte finns rätt storlek när man kämpat efter att komma i 36:or. Ligger lååååångt efter tidsplaneringen i skolan. Hjälp, kommer jag fixa tentan?
Fick en fråga om varför jag låg på sjukhus, men det håller jag helst för mig själv. Kan bara säga att det skrämde mig rejält att ligga där med dropp och inte nog med ork att ens läsa en tidining. Jag vill inte att det ska gå så långt.
Goda nyheter! Jag var hos tandläkaren och mina tänder var hela och rena. Var orolig att jag skulle ha frätningsskador eller något annat hemskt så som jag hållt på...men icke! Dessutom har jag köpt en ursnygg klänning i stl 34 som jag ska ha på en kompis 20-års fest
Dåliga nyheter! Sprang runt på stan efter ett par ridispirerade byxor som bara fanns i stl 38 som lägst, så jävla surt att det inte finns rätt storlek när man kämpat efter att komma i 36:or. Ligger lååååångt efter tidsplaneringen i skolan. Hjälp, kommer jag fixa tentan?
Back from hospital
Har legat på sjukhuset i flera dagar nu, kom hem igår. Jag hatar att ligga på sjukhus. Inte så mycket för att de kommer tio över fem på morgonen och ska ta blodprover, blodtryck, temp och puls utan mer för att det är så sjukt tråkigt. På 4 dagar gick jag inte utanför rummet utan pendlade mellan sängen och toaletten med droppställningen på släp. Jag ville inte äta första dygnet, matlusten är inte särskilt hög när man har 40 graders feber. Nästa dag fick sockerlösning i droppet och grät och fick världens ångest när jag tänkte på att jag fick socker pumpat rakt in i blodet, jag ville bara dra ut nålen och slänga sockerdroppet ut genom fönstret. Jag låg ändå bara i min säng och slöa, vad skulle jag med den energi till?
De följande dagarna beställde jag mat och jag la i små näsduksinpackningar som fick åka på avloppsexpressen. Aldrig att jag tänkte äta den där äckliga, näringslösa, mikrouppvärmda maten när jag knappt lyfte ett finger om dagarna. Nektariner och läkerol duger bra. Det var mest för att ge sken om att jag mådde bra och åt ordentligt som jag beställde mat, de köpte min bluff med hull och hår. Inga fler dropp med sockerlösning tack.
Jag var tvungen att mäta och väga mig och kan konstatera att längden har gått upp och vikten ner. Jag är visst 1/2 cm längre än tidigare, alltså 169,5. Känns dock lite surt att inte ha den där extra halvcentimetern, 170 cm är jämt och bra. Imorse visade vågen 53.1, kändes "lättande" och nu är det inte långt kvar till 50-kilosmålet. Jag vill!
BTW...får jag inte kombinera min antibiotika med mjölkprodukter, så det blir 10 mjölkfria dagar. Får se om det går, jag är mjölkprodukternas okrönta drottning i vanliga fall.
De följande dagarna beställde jag mat och jag la i små näsduksinpackningar som fick åka på avloppsexpressen. Aldrig att jag tänkte äta den där äckliga, näringslösa, mikrouppvärmda maten när jag knappt lyfte ett finger om dagarna. Nektariner och läkerol duger bra. Det var mest för att ge sken om att jag mådde bra och åt ordentligt som jag beställde mat, de köpte min bluff med hull och hår. Inga fler dropp med sockerlösning tack.
Jag var tvungen att mäta och väga mig och kan konstatera att längden har gått upp och vikten ner. Jag är visst 1/2 cm längre än tidigare, alltså 169,5. Känns dock lite surt att inte ha den där extra halvcentimetern, 170 cm är jämt och bra. Imorse visade vågen 53.1, kändes "lättande" och nu är det inte långt kvar till 50-kilosmålet. Jag vill!
BTW...får jag inte kombinera min antibiotika med mjölkprodukter, så det blir 10 mjölkfria dagar. Får se om det går, jag är mjölkprodukternas okrönta drottning i vanliga fall.
Nödslakt tack!
Skicka mig på slakt, jag är fet som en kossa idag. Ni vet en sån där biffras vars ända uppgift i livet är att äta sig fetare och fetare till slaktbilen kommer en vacker dag och gör slut på frossriet med en bultpistol rakt in i hjärnan. Vilken befrielse.
Tänker inte lista allt jag frossat idag, det räcker med att säga att det inte är gräs och hö som jag ätit utan betydligt kaloririkare föremål. Ingen idsling har förekommit heller utan allt ligger kvar i magen och äcklar sig. Förmår mig inte att förtvivlat böja mig över toalettstolen för säkert tusende gången. Det är bara en tillfällig lösning, jag behöver något långsiktigt. Det är antingen det eller en bultpistol som jag har att vänta.
Tänker inte lista allt jag frossat idag, det räcker med att säga att det inte är gräs och hö som jag ätit utan betydligt kaloririkare föremål. Ingen idsling har förekommit heller utan allt ligger kvar i magen och äcklar sig. Förmår mig inte att förtvivlat böja mig över toalettstolen för säkert tusende gången. Det är bara en tillfällig lösning, jag behöver något långsiktigt. Det är antingen det eller en bultpistol som jag har att vänta.
Rensning
Morgonvikt: 53.5
Frukost: Ägg med kalles, 2 glas apelinsjuice och 2 nävar pistage- och valnötter.
Lunch: Tacobiffbitar med gurka, tomatsås och fetaost + alldeles för många pistagenötter (som sedan fick åka fingerexpressen och målade toalettporslinet grönt)
Middag: Fruktsallad med vindruvor, nektarin och kiwi
Övrigt: Funlight rhubard (smaklös, nästintill äcklig - köp inte!) ytterligare pistage- och valnötter, halstabletter, läkerol, naturgodis.
Kvällsvikt 54.0
Kommentar: Dagen har väl gått sådär, svårt att veta när man ska äta, hur mycket man bör äta och vad man bör äta. Vad är egentligen normalt? Jag testar mig fram och om jag skulle gå upp i vikt så testar jag något nytt. Like always. Känns trist att jag inte fått någon motion idag, den enda gången jag var utanför dörren idag var för att se om tvättstugan var ledig - vilket den inte var. Kan förkylningen gå och dö snart så jag får tillbaka min energi?
Jag rensade på eget initiativ vår kyl och frys idag. Mamma lär väl bli lagom glad när om inser att de hembakade kanellbullarna, rostbrödet och den gotländska sockerkakan blev slänga i soporna. Men det är för allas bästa, hon går ju faktiskt hos viktväktarna. Personligen älskar jag att rensa kyl och frys från mat. Om jag hade pengar och samvete nog skulle jag troligtvis köpa på mig massa mat bara för att få de där lyckoruset av att slänga dem i soppåsen. Det är ändå där de flesta hör hemma.
Imorgon har vi en stor redovisning, min första i högskolesammanhand!, och jag är minst sagt lite nervös. Men det går förhoppningsvis bra, jag kan mer om Norrland än de flesta i detta avlånga land.
Godnatt sweethearts, imorgon är en ny dag!
Frukost: Ägg med kalles, 2 glas apelinsjuice och 2 nävar pistage- och valnötter.
Lunch: Tacobiffbitar med gurka, tomatsås och fetaost + alldeles för många pistagenötter (som sedan fick åka fingerexpressen och målade toalettporslinet grönt)
Middag: Fruktsallad med vindruvor, nektarin och kiwi
Övrigt: Funlight rhubard (smaklös, nästintill äcklig - köp inte!) ytterligare pistage- och valnötter, halstabletter, läkerol, naturgodis.
Kvällsvikt 54.0
Kommentar: Dagen har väl gått sådär, svårt att veta när man ska äta, hur mycket man bör äta och vad man bör äta. Vad är egentligen normalt? Jag testar mig fram och om jag skulle gå upp i vikt så testar jag något nytt. Like always. Känns trist att jag inte fått någon motion idag, den enda gången jag var utanför dörren idag var för att se om tvättstugan var ledig - vilket den inte var. Kan förkylningen gå och dö snart så jag får tillbaka min energi?
Jag rensade på eget initiativ vår kyl och frys idag. Mamma lär väl bli lagom glad när om inser att de hembakade kanellbullarna, rostbrödet och den gotländska sockerkakan blev slänga i soporna. Men det är för allas bästa, hon går ju faktiskt hos viktväktarna. Personligen älskar jag att rensa kyl och frys från mat. Om jag hade pengar och samvete nog skulle jag troligtvis köpa på mig massa mat bara för att få de där lyckoruset av att slänga dem i soppåsen. Det är ändå där de flesta hör hemma.
Imorgon har vi en stor redovisning, min första i högskolesammanhand!, och jag är minst sagt lite nervös. Men det går förhoppningsvis bra, jag kan mer om Norrland än de flesta i detta avlånga land.
Godnatt sweethearts, imorgon är en ny dag!
Body v.s Brain
Morgonvikt 53.5 -lägsta på länge! Väldigt länge...
Jag har efter månader med viktmisnkning/ökning börjat fatta att det nästan aldrig funkar att efterleva ens egna mat och motions scheman som jag ständigt sitter och filar ihop. Jag klarar inte av att käka 300 kcal per dag och sen motionera i 2 timmar, i alla fall inte mer än någon dag.
Då kommer nämnligen Herr Hets och knackar argt på dörren och tutar i mig att jag är väldigt sugen på vaniljfudge och jag lyssnar såklart och springer ner till affären....Och slutar i en förtvivlad kropp över toalettstolen. Sen börjar en ond cirkel av svält, hets, spyor och motion som tar knäcken även av den bästa. Och då har jag inte ens nämnt det psykiska.
Så nu när jag blivit lite äldre och klokare ska jag pröva en ny tenknik. Den går ut på att inte ha något speciellt matschema som jag följer slaviskt (bara för att slutligen misslyckas) utan att jag ska börja lyssna på "mitt inre" mera. Just nu har jag jättesvårt med hunger/mättnads känslor. Det är bara som en stor dimma av konstant sötsug hela tiden och det är jag mindre än nöjd med. Så jag tänkte försöka mig på att återta min kropps känslor och singnaler och se vart det bär vägen. Kanske upp i vikt, men mest sannolikt ner eftersom det inte är min mage utan min hjärna som skriker på vaniljfudge. Min hjärna tänker jag inte lyssna på, den är dum i huvudet.
Jag har egentligen ingen aning om vad jag gör men å andra sidan är det svårare att göra fel när jag inte har något strikt schema att följa. Gränserna för tillåtet och otillåtet är suddigare. Jag hoppas att ångesten ska minska till följd av det. Eftersom jag aldrig kommer få någon hjälp är det dags att ta saken i egna händer.
Sunda liv, here I come!
Jag har efter månader med viktmisnkning/ökning börjat fatta att det nästan aldrig funkar att efterleva ens egna mat och motions scheman som jag ständigt sitter och filar ihop. Jag klarar inte av att käka 300 kcal per dag och sen motionera i 2 timmar, i alla fall inte mer än någon dag.
Då kommer nämnligen Herr Hets och knackar argt på dörren och tutar i mig att jag är väldigt sugen på vaniljfudge och jag lyssnar såklart och springer ner till affären....Och slutar i en förtvivlad kropp över toalettstolen. Sen börjar en ond cirkel av svält, hets, spyor och motion som tar knäcken även av den bästa. Och då har jag inte ens nämnt det psykiska.
Så nu när jag blivit lite äldre och klokare ska jag pröva en ny tenknik. Den går ut på att inte ha något speciellt matschema som jag följer slaviskt (bara för att slutligen misslyckas) utan att jag ska börja lyssna på "mitt inre" mera. Just nu har jag jättesvårt med hunger/mättnads känslor. Det är bara som en stor dimma av konstant sötsug hela tiden och det är jag mindre än nöjd med. Så jag tänkte försöka mig på att återta min kropps känslor och singnaler och se vart det bär vägen. Kanske upp i vikt, men mest sannolikt ner eftersom det inte är min mage utan min hjärna som skriker på vaniljfudge. Min hjärna tänker jag inte lyssna på, den är dum i huvudet.
Jag har egentligen ingen aning om vad jag gör men å andra sidan är det svårare att göra fel när jag inte har något strikt schema att följa. Gränserna för tillåtet och otillåtet är suddigare. Jag hoppas att ångesten ska minska till följd av det. Eftersom jag aldrig kommer få någon hjälp är det dags att ta saken i egna händer.
Sunda liv, here I come!
Dagens
Morgonvikt 54.0
Frukost: 1 tallrik fil med blåbär och 1 glas apelsinjuice
Lunch: Laxsallad med tomat och svamp
Middag: 1 ägg med kalles, 2 tallrikar fil, 3 skedar svampstuvning och 1 glas apelsinjuice.
Övrigt: 1 kaffe latte, 5 halstabletter, 1/2 läkerolask, 1 nektarin, 1 mars och 1 hg naturgodis.
Kommentar: Som vanligt är "övrigt" listan totalt överflödig. Borde skippat alltsammans, särskilt de två sistnämnda. Anledning till allt svampätande är att kära mor varit ute i skogen i helgen och kom tillbaka med 4 kg kantareller, soppar och skivlingar. Så det är bara att äta svamp för glatta livet. Det går väl an om det lagas på rätt sätt. Jag har dessutomhört att det är ganska kalorisnålt, stämmer det?
Kvällsvikt 54.1
- Hur fasiken går det ihop med en dag med godisätander men utan någonsomhelst motion? Min terori är att kroppen går på högvarv för att kämpa bort förkylningen och då har höjt ämnesomsättningen vilket gör att jag bränner mer än vanligt. Eller nåt. Jävligt konstigt hur vikten kan variera under dagen utan att man själv gör särsklit mycket för att påverka. Även om det ibland är till min fördel så stör mig, för då känner jag att jag inte har någon kontroll över vad som sker. Jag vill hitta logiska förklaringar till allting. Då känner jag mig säker.
Vill passa på att gratulera Pam för en lyckad dag - we're going down like two ironbits in a pond.
Frukost: 1 tallrik fil med blåbär och 1 glas apelsinjuice
Lunch: Laxsallad med tomat och svamp
Middag: 1 ägg med kalles, 2 tallrikar fil, 3 skedar svampstuvning och 1 glas apelsinjuice.
Övrigt: 1 kaffe latte, 5 halstabletter, 1/2 läkerolask, 1 nektarin, 1 mars och 1 hg naturgodis.
Kommentar: Som vanligt är "övrigt" listan totalt överflödig. Borde skippat alltsammans, särskilt de två sistnämnda. Anledning till allt svampätande är att kära mor varit ute i skogen i helgen och kom tillbaka med 4 kg kantareller, soppar och skivlingar. Så det är bara att äta svamp för glatta livet. Det går väl an om det lagas på rätt sätt. Jag har dessutomhört att det är ganska kalorisnålt, stämmer det?
Kvällsvikt 54.1
- Hur fasiken går det ihop med en dag med godisätander men utan någonsomhelst motion? Min terori är att kroppen går på högvarv för att kämpa bort förkylningen och då har höjt ämnesomsättningen vilket gör att jag bränner mer än vanligt. Eller nåt. Jävligt konstigt hur vikten kan variera under dagen utan att man själv gör särsklit mycket för att påverka. Även om det ibland är till min fördel så stör mig, för då känner jag att jag inte har någon kontroll över vad som sker. Jag vill hitta logiska förklaringar till allting. Då känner jag mig säker.
Vill passa på att gratulera Pam för en lyckad dag - we're going down like two ironbits in a pond.
Hata måndagar, eller alla dagar kanske?
Är det inte fullkomligt underbart att vakna till klockradions skrän klockan kvart i sju när du på grund av en djävulsk förkylning fått på sin höjd 2 timmars sömn under natten? Max.
Jag har som resten av halva befolkningen dragit på mig en höstförkylning och den är fan inte att leka med. Näsan rinner och är täppt om vartannat, halsen river och mitt huvud känns segt som vingummi och tung som en tegelsten. Jag fick samla all styrka för att orka mig iväg på cykeln imorse, till råga på allt var det smällkallt och trafikköer. Usch. Jag vill inte ha höst, det är så jävla deprimerande. Som om jag inte hade nog av den varan...
Dagen bestod av 4 timmars föreläsning och 2 timmars individuellt grupparbete. Trots min dunderförkylning får jag leda gruppen eftersom de andra är smått dumma i huvudet och inte förstår sig på de mest basala saker. Hur svårt är det att skapa ett diagram i Word liksom!? Jag blir så trött när jag jämt ska hjälpa alla. När är det min tur att få hjälp?
Att jag precis missade tåget efter att arbetsdagen var över blev droppen och jag använde 10 av de 15 minutrarna som jag fick vänta på nästa tåg till att se vad pressbyrån hade att erbjuda som tröst. Jag kom ut med en Mars och 1 hg naturgodis. 5 minuter senare låg alltsammans i magen. Ytterligare 5 minuter senare ångrar jag vad jag ätit och förbannar mig själv över att jag har 45 min restid kvar innan jag är hemma, alltså är det inte lönt att försöka få upp nått.
Det var dock en aning skönt eftersom det inte lockar att spy när jag är så här pass förkyld, jag får stå mitt kasst och lära av mina misstag. Förhoppningsvis.
Väl hemma väger jag mig och faller ihop till en salvattensstänk klump som gråtande ylar ut sin ångest när jag får se siffrorna på vad jag är värd. Jag skulle lika gärna tatuera in misslyckad i pannan på mig, det är så uppenbart. Hade ingen ork till att springa bort ångesten så jag lägger mig på soffan och somnar snart av utmatting.
Och här sitter jag nu. Nyvaken och fortfarande lika fet. Näsan svider och har blivit röd efter alla de gånger jag torkat den med näsdukar. Huvudet bultar och magen känns äckligt full. Smaklökarna är lika med noll. Vilken sorlig människa.
Jag har som resten av halva befolkningen dragit på mig en höstförkylning och den är fan inte att leka med. Näsan rinner och är täppt om vartannat, halsen river och mitt huvud känns segt som vingummi och tung som en tegelsten. Jag fick samla all styrka för att orka mig iväg på cykeln imorse, till råga på allt var det smällkallt och trafikköer. Usch. Jag vill inte ha höst, det är så jävla deprimerande. Som om jag inte hade nog av den varan...
Dagen bestod av 4 timmars föreläsning och 2 timmars individuellt grupparbete. Trots min dunderförkylning får jag leda gruppen eftersom de andra är smått dumma i huvudet och inte förstår sig på de mest basala saker. Hur svårt är det att skapa ett diagram i Word liksom!? Jag blir så trött när jag jämt ska hjälpa alla. När är det min tur att få hjälp?
Att jag precis missade tåget efter att arbetsdagen var över blev droppen och jag använde 10 av de 15 minutrarna som jag fick vänta på nästa tåg till att se vad pressbyrån hade att erbjuda som tröst. Jag kom ut med en Mars och 1 hg naturgodis. 5 minuter senare låg alltsammans i magen. Ytterligare 5 minuter senare ångrar jag vad jag ätit och förbannar mig själv över att jag har 45 min restid kvar innan jag är hemma, alltså är det inte lönt att försöka få upp nått.
Det var dock en aning skönt eftersom det inte lockar att spy när jag är så här pass förkyld, jag får stå mitt kasst och lära av mina misstag. Förhoppningsvis.
Väl hemma väger jag mig och faller ihop till en salvattensstänk klump som gråtande ylar ut sin ångest när jag får se siffrorna på vad jag är värd. Jag skulle lika gärna tatuera in misslyckad i pannan på mig, det är så uppenbart. Hade ingen ork till att springa bort ångesten så jag lägger mig på soffan och somnar snart av utmatting.
Och här sitter jag nu. Nyvaken och fortfarande lika fet. Näsan svider och har blivit röd efter alla de gånger jag torkat den med näsdukar. Huvudet bultar och magen känns äckligt full. Smaklökarna är lika med noll. Vilken sorlig människa.
Dagens
Morgonvikt 54.1
ont i halsen, nytt hål i bältet, knyta bh byglarna eftersom de är för stora och glider ner
Frukost: 1 ägg med kalles, 1 tallrik fil, 1 nektarin
Lunch: 1 tallrik fil, 1 nektarin
Middag: 2 portioner svampomelett med broccoli och ketchup, 1 glas apelsinjuice
Övrigt: 5 halstabletter, 1 fruktkaramell, 1 läkerolpaket (ja, jag är beroende) 1 glas apelsinjuice och en skvätt mjölk.
Kvällsvikt: 54.7
Kommentar: Känner mig riktigt risig, har inte orkat mig ut på hela dagen trots den stålande solen. Näsan bara rinner och halsen känns som sandpapper. Ändå har jag svullat som om jag skulle fast i en vecka. Usch vad jag ångrar mig. Det possitiva(?) är dock att jag inte spytt idag, även om det kändes behövligt efter middagen, blev aldeless för mätt. Men jag lät bli, dels för att det inte var hetsmat och dels för att det inte lockar särskilt mycket att köra ner näven i halsen när den är redan är öm och näsan knappt går att andas igenom.
Imorgon är en lång dag, vi ska se över grupparbetet och jag har inte alls gjort allt jag borde hunnit med. Vart är min kämparglöd? Hoppas bara jag orkar med hela dagen, det känns rätt motigt, särskilt nu när jag ligger så mycket efter. Högskolan är ingen lekplats. Håller jag måttet?
Imorgon är en ny dag.
ont i halsen, nytt hål i bältet, knyta bh byglarna eftersom de är för stora och glider ner
Frukost: 1 ägg med kalles, 1 tallrik fil, 1 nektarin
Lunch: 1 tallrik fil, 1 nektarin
Middag: 2 portioner svampomelett med broccoli och ketchup, 1 glas apelsinjuice
Övrigt: 5 halstabletter, 1 fruktkaramell, 1 läkerolpaket (ja, jag är beroende) 1 glas apelsinjuice och en skvätt mjölk.
Kvällsvikt: 54.7
Kommentar: Känner mig riktigt risig, har inte orkat mig ut på hela dagen trots den stålande solen. Näsan bara rinner och halsen känns som sandpapper. Ändå har jag svullat som om jag skulle fast i en vecka. Usch vad jag ångrar mig. Det possitiva(?) är dock att jag inte spytt idag, även om det kändes behövligt efter middagen, blev aldeless för mätt. Men jag lät bli, dels för att det inte var hetsmat och dels för att det inte lockar särskilt mycket att köra ner näven i halsen när den är redan är öm och näsan knappt går att andas igenom.
Imorgon är en lång dag, vi ska se över grupparbetet och jag har inte alls gjort allt jag borde hunnit med. Vart är min kämparglöd? Hoppas bara jag orkar med hela dagen, det känns rätt motigt, särskilt nu när jag ligger så mycket efter. Högskolan är ingen lekplats. Håller jag måttet?
Imorgon är en ny dag.
Dagens ångest
Morgonvikt: 54.7
- Usch, fick verklig ångest när jag såg hur tjock jag var imorse, la mig på det kalla badrumsgolvet och önskade mig bort från alltsammans. Dessutom vaknade jag upp med världens halsont, om det var för att jag skrek överdrivet mycket på Grönan, råkat ut för en höstförkylning eller alla mina spyor som rivit upp i halsen vet jag inte.
Ont gör det i alla fall, känner mig inte pigg alls, särskilt inte för alla de hundratals sidor kurslittratur som väntar på mig...
Frukost: 1 dl youhurt
Lunch: 1 banan, 1 nektarin
Middag: 1 tallrik fil med blåbär, 2 skivor kött med svampgräddsås, 1 rädisskiva.
Övrigt: 1 halstablett, 2 paket läkerol, 1 glas apelsinjuice, 7 fruktkarameller, 1 nektarin, 2 skivor chevre ost och 1/2 liter vaniljglass.
Kommentar: Stryk hela jävla "övrigt" listan - så in i helvete ONÖDIGT! VARFÖR slutar jag inte äta!? Låt mig dö nu innan jag tar saken i egna händer.
HATAR HELGEN. HATAR VÅGEN. MEN MEST AV ALLT HATAR JAG ATT VARA SÅ JÄVLA ENSAM.
Kvällvikt: 54.8
- Usch, fick verklig ångest när jag såg hur tjock jag var imorse, la mig på det kalla badrumsgolvet och önskade mig bort från alltsammans. Dessutom vaknade jag upp med världens halsont, om det var för att jag skrek överdrivet mycket på Grönan, råkat ut för en höstförkylning eller alla mina spyor som rivit upp i halsen vet jag inte.
Ont gör det i alla fall, känner mig inte pigg alls, särskilt inte för alla de hundratals sidor kurslittratur som väntar på mig...
Frukost: 1 dl youhurt
Lunch: 1 banan, 1 nektarin
Middag: 1 tallrik fil med blåbär, 2 skivor kött med svampgräddsås, 1 rädisskiva.
Övrigt: 1 halstablett, 2 paket läkerol, 1 glas apelsinjuice, 7 fruktkarameller, 1 nektarin, 2 skivor chevre ost och 1/2 liter vaniljglass.
Kommentar: Stryk hela jävla "övrigt" listan - så in i helvete ONÖDIGT! VARFÖR slutar jag inte äta!? Låt mig dö nu innan jag tar saken i egna händer.
HATAR HELGEN. HATAR VÅGEN. MEN MEST AV ALLT HATAR JAG ATT VARA SÅ JÄVLA ENSAM.
Kvällvikt: 54.8
Meningslösa liv
Vad kämpar jag egentligen för?
Är det värt det?
Just nu känns det tveksamt.
Life is a rollercoaster
Gröna Lund stod på menyn idag. Jag älskar Gröna Lund, ja tivolin i största allmänhet. Att få känna den där kittlade känslan precis innan fritt fall börjar sin resa tillbaka till marken, få känna vinden rufsa om håret när bergochdalbanan tar en skarp sväng, öva på balansen i lustiga huset och se alla glada, lyckliga(?) människor som går och smaskar på en sockervadd i goda vänner sällskap.
Det är kanske mest den där känslan över att allt är så roligt och bekymmerslöst på Gröna Lund. Jag känner mig som ett barn igen när jag står och försöker fånga upp en vinst med gripklon eller halvspringer mot slänggungorna för att se solnedgången över Stockholm sittandes i en plastkorg som åker runt, runt, runt...
Jag var där med 3 tjejkompisar och sen kom ett lika stort killgäng och joinade oss, en av dem dejtar en av mina tjejkompisar. Kvällen slutade med att vi alla åker hem till en av killarna som har VÄRLDENS lägenhet på karlavägen och jag sitter i hans massagestol och dricker 12 år gammal whiskey. No charge. Det blev ett ganska stort steg från Gröna Lunds barnsligt bekymmerlösa värld till den putsade östermalmsfasaden och snack om företagsekonomi. Jag föredrar dock det första även om massagestolen inte var dum investering.
Efter frukosten cykla jag in till stan och köpte läkerol, naturgodis och lösgodis för 83.50 vilket jag slukade och sedan spydde mig tillbaka till morgonvikt. Därefter det en överfylld natchotallrik (som jag nästan åt upp!) till middag, 5-6 påsar haribo som jag fiskade upp ur gripklonsmaskinen och sen en popcornstrut på det.
Hemma hos rikemansgrabben dracks det 3 glas vanlig Coca-cola och sen får jag för mig att göra mig av med småpengarna jag har kvar på en liten chipspåse och 100 g chokladkaka ur en selectaautomat. Väl hemma hinner jag proppa i mig 4 "skinkknyten" med phillieost, lök och sallad samt en halv banan, 1 skiva solrosbröd och 1 glas apelsinjuice. Först efter allt detta satte jag åter fingrarna i halsen som en avslutning på en, trots mitt matmissbruk, väldigt trevlig och händelserik kväll.
Kvällsvikt 54.8 (Shoot me now)
Det är kanske mest den där känslan över att allt är så roligt och bekymmerslöst på Gröna Lund. Jag känner mig som ett barn igen när jag står och försöker fånga upp en vinst med gripklon eller halvspringer mot slänggungorna för att se solnedgången över Stockholm sittandes i en plastkorg som åker runt, runt, runt...
Jag var där med 3 tjejkompisar och sen kom ett lika stort killgäng och joinade oss, en av dem dejtar en av mina tjejkompisar. Kvällen slutade med att vi alla åker hem till en av killarna som har VÄRLDENS lägenhet på karlavägen och jag sitter i hans massagestol och dricker 12 år gammal whiskey. No charge. Det blev ett ganska stort steg från Gröna Lunds barnsligt bekymmerlösa värld till den putsade östermalmsfasaden och snack om företagsekonomi. Jag föredrar dock det första även om massagestolen inte var dum investering.
Matmässigt har det varit en hemsk dag, riktigt kass.
Efter frukosten cykla jag in till stan och köpte läkerol, naturgodis och lösgodis för 83.50 vilket jag slukade och sedan spydde mig tillbaka till morgonvikt. Därefter det en överfylld natchotallrik (som jag nästan åt upp!) till middag, 5-6 påsar haribo som jag fiskade upp ur gripklonsmaskinen och sen en popcornstrut på det.
Hemma hos rikemansgrabben dracks det 3 glas vanlig Coca-cola och sen får jag för mig att göra mig av med småpengarna jag har kvar på en liten chipspåse och 100 g chokladkaka ur en selectaautomat. Väl hemma hinner jag proppa i mig 4 "skinkknyten" med phillieost, lök och sallad samt en halv banan, 1 skiva solrosbröd och 1 glas apelsinjuice. Först efter allt detta satte jag åter fingrarna i halsen som en avslutning på en, trots mitt matmissbruk, väldigt trevlig och händelserik kväll.
Kvällsvikt 54.8 (Shoot me now)
Dagens
Morgonvikt 53.9
Frukost: 2 tallrikar youghurt med 2 dl hallon och blåbär, 1 glas apelsinjuice
Kommentar: Upp 1 hekto sen igår, men vad förväntar jag mig när jag äter godis och inte motionerar... Men det känns hanterbart, dock spårade frukosten en aning, hade varken tänkt dricka juicen eller ta en andra omgång youhurt. Fan.
Idag har jag min engelska 500-sidiga bok om turism att se frem emot, har ingen motivation what so ever. Skulle hellre vara ute i det fina vädret men jag MÅSTE börja läsa nu, annars kommer tentan gå käpprätt åt helvete.
Wish me luck!
Dagens
Frukost: 1 ägg med kalles, 1 tallrik fil, 1 glas apelsinjuice och 1 kiwi
Lunch: Kaffelatte
Middag: 1 påse lösgodis, 1 påse naturgodis (spydde)
Kvällsmål: Lax med gurka och tomat, 2 nektariner och 1 glas apelsinjuice (spydde lite tills mamma knacka på dörren)
Sugig dag, orkar inte reflektera över varför det blev som det blev. Fan vad det sved till när de körde in sprutan i armen på mig. Ska göras om nästa månad och sen ett halvår efter det. Men vad gör man inte för fly ruggiga Sverige...
Kvällsvikt: 54.6
En andra (tusende?) chans
Ställde mig med en stor klump i magen på Herr Våg imorse, gårdagens hetsar skulle inte se snyggt ut på displayen. Gissa då om jag blev förvånad när den slutade räkna äckliga kilon fram till 53.8 Jag tror inte på det för en sekund utan väger mig igen. 53.7 kilo denna gång.
Med en känsla blandad av lycka och oförstående går jag en runda i lägenheten, byter lakan i sängen och tar in tidningen. Sen går jag och väger mig igen. 53.8. Igen. Då måste det vara sant, jag är under 54. Hur i helvete kan det stämma när jag inte ens spydde upp de två tallrikar blåbärssylt blandat med grädde och valnötter som jag slevade i mig innan jag somna på soffan igår?
Denna dag kan jag ärligt säga att jag gillar min kropp. Eller i alla fall dess förmåga att göra sig av med blåbärssylt, grädde och valnötter så att det inte syns på vågen. Den ser dessvärre fortfarande lika fet ut i spegeln. Men ändå, känns underbart att vara under 54. Det här blir förhoppningsvis min startbräda för en bra period. Fan vilken tur jag har.
Med en känsla blandad av lycka och oförstående går jag en runda i lägenheten, byter lakan i sängen och tar in tidningen. Sen går jag och väger mig igen. 53.8. Igen. Då måste det vara sant, jag är under 54. Hur i helvete kan det stämma när jag inte ens spydde upp de två tallrikar blåbärssylt blandat med grädde och valnötter som jag slevade i mig innan jag somna på soffan igår?
Denna dag kan jag ärligt säga att jag gillar min kropp. Eller i alla fall dess förmåga att göra sig av med blåbärssylt, grädde och valnötter så att det inte syns på vågen. Den ser dessvärre fortfarande lika fet ut i spegeln. Men ändå, känns underbart att vara under 54. Det här blir förhoppningsvis min startbräda för en bra period. Fan vilken tur jag har.
Note to myself
- Sluta hetsäta, det slutar bara i tråkigheter hur jag än gör. Och för guds skull, låt bli blåbärssylten i kylen...
Kvällsvikt: 54.9
Jag är så besviken på mig själv, jag förtjänar mitt fettfängelse. Jag vill aldrig mer se/höra/lukta/känna/SMAKA på mat någonsin igen.
Kvällsvikt: 54.9
Jag är så besviken på mig själv, jag förtjänar mitt fettfängelse. Jag vill aldrig mer se/höra/lukta/känna/SMAKA på mat någonsin igen.
NÄR!?
Om jag var den personen jag var för ett år sedan, skulle hon tycka att min kropp var smal? Skulle hon vara nöjd med denna kropp? Skulle hon kanske t.o.m vara stolt över den?
Varför kan jag inte acceptera mig som jag är?
Vart någonstans gick det snett?
Kommer 5 kilos viktmiskning göra mig nöjd?
Vad händer om jag aldrig når den punkten?
Jag behöver få veta när detta tar slut, jag är så trött på skiten.
Varför kan jag inte acceptera mig som jag är?
Vart någonstans gick det snett?
Kommer 5 kilos viktmiskning göra mig nöjd?
Vad händer om jag aldrig når den punkten?
Jag behöver få veta när detta tar slut, jag är så trött på skiten.
Recap
Åkte direkt till pojken efter skolan igår, det var därför det inte blev något mer dagens. Blev korvstoganoff till middag med grekisk sallad, helt okej med tanke på att jag avstod från fikabröd och godsaker efter maten, ett minus dock för att träningen uteblev...eller ja, riktig träning i alla fall...
Idag har dessvärre gott käpprätt åt helvete. Började dagen med en lösviktsgodispåse (fråga inte varför) och sen efter lunchen kilade vi in på Dagslivs och fyndade naturgodis för 9.90. Efter att det var uppätet åkte jag hem och spydde lite grann men när jag ska hämta mer toapapper i kökslådan får jag syn på en limpa rostbröd som jag bara måste ha. Inte en, inte två utan åtta skivor bröd med ost, salami, sallad och gurka proppar jag i mig. Sen gick jag och spydde mig 2 kilo lättare. Det är ju sinnessjukt.
Jag vägde mig innan toabesöket och till min fasa stannar siffrorna inte förens 56.2 blinkar i ansiktet på mig. Men efteråt stannade jag på 54.3 så jag antar att jag fick upp det mesta. Är faktiskt lite omskakad över hur mycket mat jag kan proppa i mig och sen spy upp. Mättnadskänslor existerar inte i min värld. Inte hunger heller dirket...det är mera ett konstant sug efter godsaker och när jag äter riktig och bra mat är det mest för att jag tvingar mig eller tror att det är nödvändigt, inte så mycket för att jag är hungrig. Jag inser att det inte är särskilt sunt.
Nu ska jag nog ut en vända i pissregnet, har ingen lust och egentligen ingen tid heller men demonerna inom skriker att jag minsann borde röra på fläsket. Så jag gör väl som jag blir tillsagd. Det blir oftast så. Jävla toffel jag är.
Idag har dessvärre gott käpprätt åt helvete. Började dagen med en lösviktsgodispåse (fråga inte varför) och sen efter lunchen kilade vi in på Dagslivs och fyndade naturgodis för 9.90. Efter att det var uppätet åkte jag hem och spydde lite grann men när jag ska hämta mer toapapper i kökslådan får jag syn på en limpa rostbröd som jag bara måste ha. Inte en, inte två utan åtta skivor bröd med ost, salami, sallad och gurka proppar jag i mig. Sen gick jag och spydde mig 2 kilo lättare. Det är ju sinnessjukt.
Jag vägde mig innan toabesöket och till min fasa stannar siffrorna inte förens 56.2 blinkar i ansiktet på mig. Men efteråt stannade jag på 54.3 så jag antar att jag fick upp det mesta. Är faktiskt lite omskakad över hur mycket mat jag kan proppa i mig och sen spy upp. Mättnadskänslor existerar inte i min värld. Inte hunger heller dirket...det är mera ett konstant sug efter godsaker och när jag äter riktig och bra mat är det mest för att jag tvingar mig eller tror att det är nödvändigt, inte så mycket för att jag är hungrig. Jag inser att det inte är särskilt sunt.
Nu ska jag nog ut en vända i pissregnet, har ingen lust och egentligen ingen tid heller men demonerna inom skriker att jag minsann borde röra på fläsket. Så jag gör väl som jag blir tillsagd. Det blir oftast så. Jävla toffel jag är.
Dagens
Morgonvikt: 54.0
Frukost: 1 kycklingkorv, 1 ägg med kalles, 1 nektarin, 1/2 banan och 1 handfull pistagenötter.
Kommentar:
Blev arg och besviken för att jag ännu inte kommit under 54, är trött på att stå och stampa. I protest(?) åt jag en rå kycklingkorv som låg i kylen - bara för att. Jag var inte ens speciellt sugen på den. Även om den inte ingår i min vanliga frukost tänkte jag inte hetsa utan åt som vanligt mitt ägg och en frukt. Sen tog jag en banan och efter att jag ätit pistagenötterna blev skulden för stor och tankarna för högljudda för att låta maten stanna kvar i magen.
In på toa och spy tills jag åter var på morgonvikten.
Morgonstund har guld i mund, visst?
Frukost: 1 kycklingkorv, 1 ägg med kalles, 1 nektarin, 1/2 banan och 1 handfull pistagenötter.
Kommentar:
Blev arg och besviken för att jag ännu inte kommit under 54, är trött på att stå och stampa. I protest(?) åt jag en rå kycklingkorv som låg i kylen - bara för att. Jag var inte ens speciellt sugen på den. Även om den inte ingår i min vanliga frukost tänkte jag inte hetsa utan åt som vanligt mitt ägg och en frukt. Sen tog jag en banan och efter att jag ätit pistagenötterna blev skulden för stor och tankarna för högljudda för att låta maten stanna kvar i magen.
In på toa och spy tills jag åter var på morgonvikten.
Morgonstund har guld i mund, visst?
The return of the food diary
Tänkte kanske börja skriva matdagbok igen, under sommaren har jag skitit i det totalt men kan konstatera att jag förlorar mycket kontroll och motivation när jag skippar matloggarna. Så jag börjar nog me dem igen, så ofta som möjligt. Jag skriver de för att själv hålla koll på vad jag stoppar i mig,när på dagen jag äter som mest och vad som utlöser mina hetsattacker. Det är INTE för att tävla mot andra eller för att skryta/skämmas över vad jag äter. Mer ett analyssyfte skulle man kunna säga...
Idag har jag ätit:
Frukost: 1 ägg med kalles, 1 nektarin och 1 stor kaffe latte
Lunch: 1 ägg med kalles, gurk/paprika/blomkålsbitar och 1 körsbärstomat
Middag: 1 tallrik Levergryta med morötter, lök och blomkål, 1 glas apelsinjuice
Kvällmål: Smoothie gjord på frysta blåbär/hallon/jordgubbar med 1/2 banan och 1 nektarin
Övrigt: 1 paket Läkerol och 1 handfull pistagenötter
Axel! Det måste som kille kännas extra tufft att ha viktmonstret hängandes i hasorna? Växer du fortfarande? Kramar!
Edit: 1 kopp gräddglass som blev till 2 som sedan omvandlades till en tung och alltför återkommande ångest. Toaletten och 2 hg lättare senare känns det lite bättre.
Kvällsvikt: 54.2
Idag har jag ätit:
Frukost: 1 ägg med kalles, 1 nektarin och 1 stor kaffe latte
Lunch: 1 ägg med kalles, gurk/paprika/blomkålsbitar och 1 körsbärstomat
Middag: 1 tallrik Levergryta med morötter, lök och blomkål, 1 glas apelsinjuice
Kvällmål: Smoothie gjord på frysta blåbär/hallon/jordgubbar med 1/2 banan och 1 nektarin
Övrigt: 1 paket Läkerol och 1 handfull pistagenötter
Axel! Det måste som kille kännas extra tufft att ha viktmonstret hängandes i hasorna? Växer du fortfarande? Kramar!
Edit: 1 kopp gräddglass som blev till 2 som sedan omvandlades till en tung och alltför återkommande ångest. Toaletten och 2 hg lättare senare känns det lite bättre.
Kvällsvikt: 54.2
Till Axel
Du undrade hur lång jag är och sist jag mätte mig sträckte jag mig 169 cm över havsytan. Det ger mig ett nuvarande BMI på ungefär 19 så jag är alltså inte underviktig vilket syns ganska väl, särskilt på magen när jag viker mig dubbel....
Älskade mamma, du kommer aldrig att förstå.
Min mamma har gått med viktväktarna. Det är med blandade känslor som jag tittar i broschyrerna som informerar om points och en allsidig kost. Säkert hälften av vad de anser som "nyttig" mat är totalt bannslyst för mig, om man bortser från hetsmat. Vem tror ärligt att man går ner i vikt när man t.o.m får äta glass till dessert efter en köttgryta med potatisgratäng och gräddsås? - I sure don't.
Imorse vägde hon in sin startvikt på vågen hemma som vi har undanstoppad i ett skåp (men som jag tyst plockar fram varje dag för att väga mig på) och gissa om jag vart chockad när det visar sig att hon väger 94 kilo. NITTIOFYRA kilo! Jag vet att hon är tjock men hennes BMI hamnar på 31, vilket klassas som FETMA. Hon skulle behöva gå ner nästan 20 kilo för att få ett BMI under 25. Jag hade knappt hämtat mig från chocken när hon säger att det minsann är min tur att ställa sig på vågen.
VA!? ALDRIG I LIVET!!! utbrister jag och hon blir lite konfundersam när jag ger en så stark rektion, men proppsar verkligen på att jag måste väga mig - hon vill absolut veta vad jag väger. Det har inte du med att göra börjar jag nästan skrika och hon frågar varför jag tar så illa vid mig. Jag vill nämnligen absolut inte att hon ska veta vad jag väger för hon skulle nog tycka det var för lite, trots att jag tycker det är på tok för mycket. Jag drar till med att jag inte vill veta vad jag väger och efter en lång tids övertalande får hon godta att min vikt för henne förblir ett mysterium. För er andra kan jag berätta att jag imorse vägde 54.3 - uppgång på 3 hg....
Det var verkligen obehagligt att hon så bestämt ville veta min vikt, ett tag trodde jag nästan hon inte skulle släppa ut mig från badrummet förens jag ställt mig på helvetesmaskinen. Jag var nära att bryta ihop, jag märker att hon börjar se igenom mina lögner och mina speciella matritualer. En dag äter jag jag en halv biff för att nästa äta 1 liter italiensk lyxgräddglass. Hon börjar förstå att något inte står rätt till - och det skrämmer mig något enormt.
Imorse vägde hon in sin startvikt på vågen hemma som vi har undanstoppad i ett skåp (men som jag tyst plockar fram varje dag för att väga mig på) och gissa om jag vart chockad när det visar sig att hon väger 94 kilo. NITTIOFYRA kilo! Jag vet att hon är tjock men hennes BMI hamnar på 31, vilket klassas som FETMA. Hon skulle behöva gå ner nästan 20 kilo för att få ett BMI under 25. Jag hade knappt hämtat mig från chocken när hon säger att det minsann är min tur att ställa sig på vågen.
VA!? ALDRIG I LIVET!!! utbrister jag och hon blir lite konfundersam när jag ger en så stark rektion, men proppsar verkligen på att jag måste väga mig - hon vill absolut veta vad jag väger. Det har inte du med att göra börjar jag nästan skrika och hon frågar varför jag tar så illa vid mig. Jag vill nämnligen absolut inte att hon ska veta vad jag väger för hon skulle nog tycka det var för lite, trots att jag tycker det är på tok för mycket. Jag drar till med att jag inte vill veta vad jag väger och efter en lång tids övertalande får hon godta att min vikt för henne förblir ett mysterium. För er andra kan jag berätta att jag imorse vägde 54.3 - uppgång på 3 hg....
Det var verkligen obehagligt att hon så bestämt ville veta min vikt, ett tag trodde jag nästan hon inte skulle släppa ut mig från badrummet förens jag ställt mig på helvetesmaskinen. Jag var nära att bryta ihop, jag märker att hon börjar se igenom mina lögner och mina speciella matritualer. En dag äter jag jag en halv biff för att nästa äta 1 liter italiensk lyxgräddglass. Hon börjar förstå att något inte står rätt till - och det skrämmer mig något enormt.
Hets stavas Kinabuffé
Var med en kompis på en mässa idag om utlandsstudier, så mycket som lockade och lät intressant. Australien är min dröm. Men det stannar nog på drömstadiet tyvärr, om inte någon har lust att sponsra mig med en sådär 80 000 för att plugga Turism på Guldkusten? Jag skulle sluta spy/hetsa på fläcken om jag fick den chansen. Vill så gärna.
I alla fall drog vi och käkade efteråt och till min stora förtvivlan/hetsglädje hamna vi på en Kinakrog som hade helgbuffé. Jag tog en, två och tre gånger. Sedan när de kom och frågade om man ville ha friterad banan med glass till efterrätt skakade min giriga hetsätare innombords jakande på huvudet. Efteråt drog jag en lögn om att jag skulle hjälpa mamma med tvätten och halvsprang till affären för att köpa på mig naturgodis/plockgodis. De åt jag på vägen hem och jag tror aldrig min mage varit så sprängfylld som idag. Jag mådde nå så fruktasvärt illa och hade nästintill förlossningskramper så att jag knappt orkade mig uppför trapporna och in i lägenheten. Där vet ni vad som väntade. Men fan heller att allt kom upp, bara äcklig yakinikusås och colanapparna kunde jag urskilja i porslinsdjävulen. Efterår var min mage forfarande tung som en tegelsten och stort som ett berg. Men inte stoppade det mig från att äta mer...
Resten av kvällen har jag ätit fransk getost, vindruvor, nektariner, xxx antal pistagenötter och två skålar glass. Det var först efter att glassen hade slinkt ner som jag drog mig till badrummet för att sluta cirkeln, och nu sitter jag här och ångrar mig medans den bittra smaken av ost och syra hänger sig kvar i munnen. Varför gör jag såhär frågar jag mig för 126:e gången? Kan någon klok människa svara på det? Och kanske viktigast av allt, när tar helvetet slut? Jag väntar fortfarande...
I alla fall drog vi och käkade efteråt och till min stora förtvivlan/hetsglädje hamna vi på en Kinakrog som hade helgbuffé. Jag tog en, två och tre gånger. Sedan när de kom och frågade om man ville ha friterad banan med glass till efterrätt skakade min giriga hetsätare innombords jakande på huvudet. Efteråt drog jag en lögn om att jag skulle hjälpa mamma med tvätten och halvsprang till affären för att köpa på mig naturgodis/plockgodis. De åt jag på vägen hem och jag tror aldrig min mage varit så sprängfylld som idag. Jag mådde nå så fruktasvärt illa och hade nästintill förlossningskramper så att jag knappt orkade mig uppför trapporna och in i lägenheten. Där vet ni vad som väntade. Men fan heller att allt kom upp, bara äcklig yakinikusås och colanapparna kunde jag urskilja i porslinsdjävulen. Efterår var min mage forfarande tung som en tegelsten och stort som ett berg. Men inte stoppade det mig från att äta mer...
Resten av kvällen har jag ätit fransk getost, vindruvor, nektariner, xxx antal pistagenötter och två skålar glass. Det var först efter att glassen hade slinkt ner som jag drog mig till badrummet för att sluta cirkeln, och nu sitter jag här och ångrar mig medans den bittra smaken av ost och syra hänger sig kvar i munnen. Varför gör jag såhär frågar jag mig för 126:e gången? Kan någon klok människa svara på det? Och kanske viktigast av allt, när tar helvetet slut? Jag väntar fortfarande...
New size
Gick lite sporadiskt in på H&M idag för att se vad höstens mode hade att erbjuda. Hade inte tänkt köpa något men då fick jag syn på världens snyggaste jeans som jag bara måste testa, har velat haft just den modellen/färgen i minst ett år utan att hitta rätt. Jag tog tag i en 28:a och 27:a i hopp om att kanske kunna kränga på mig 27:orna även om jag visste att det nog inte skulle gå. Jeansen är stuprör med ganska så låg midja och utan stretch så det finns inte mycket spelrum om man säger så...Tog på mig 27:orna, och de passade! Fy satan vad det kändes bra, mina ben såg riktigt slimmade ut i dem.
Med en liten självförstoendeboost går jag ut och hämtar 26:or, mest för att se hur nära jag är att kunna ha den storleken eftersom 27 gick att knäppa igen utan problem. Men 26:orna hade jag en aning problem att knäppa - det är det där jävla dallerberget till mage som är i vägen. Men på gick dem, och jag kan t.o.m tycka att jag såg bra ut i dem, de var jättesnygga och satt precis som jag vill ha dem!
Så det var bara raka vägen till kassan, och med leende på läpparna insåg att jag nu var ägare till ett par jeans i storlek 26, någonting jag aldrig varit förut och därför är en big deal för mig. Helt åt skogen går det inte med vikten, även om den pendlar mycket upp om ner. Imorse vägde jag 54.4 och jag vill gärna droppa till 50 innan jul. Då kanske jag får på mig 25:or =) Shit, kan aldrig tänka mig att jag skulle få plats i så små byxor....men omöjligt är det inte!
